Livet med ponnyn Juppi

Först kom jag alltså inte upp :o jag som alltid kommer upp på min c-ponny på 135 cm liksom.. Till slut lyckades jag iaf men hamnade såklart alldeles för långt bak och Juppi som aldrig reagerar på nåt blev förbannad och bockade så jag flög raktupp pch sedan landade jag på manken.. ajajaj :s. Sedan red vi iväg ut på gärdet och skrittade fram till andra sidan där det är som mest plant. Jag började skrittjobba honom i ca 10 min med volter, skänkelvikningar, överställa honom inåt och utåt för att få honom mjuk i båda sidorna vilket faktiskt gick fint idag efter ett tag släppte det ganska mycket och då började jag lägga in lite igångsättningar i trav och halter och igång igen för att få honom pigg och allert. Han lyssnade fint och släppte även här riktigt bra i sidorna efter en stund bäst funkar öppna och sluta på honom men han tycker skänkelvikningarna e roligast. Ryggade även några gånger och övade på galoppfattningar från skritt vilket funkade helt okej. Vi övade även en del på galoppen på volten, att få honom att runda sig och räta upp kroppen att orka få in bakkärran under sig och ta mer runda fina samlade språng, det gick riktingt bra i högervarv men i vänster var det nog riktigt jobbigt då han bockade flera gånger precis efter att jag kände att han lossade lite och började jobba men han skötte sig ändå riktigt bra!

 

 

Följ min blogg med Bloglovin

Hej! Funderade lite på en sak just idag.. Hur ofta jag egentligen säger att Juppi är stel, Juppi är sne, Juppi går korta steg, Juppi har lättare för höger varv än vänster, Juppi beter sig konstig i mörkret och blir rädd...

 

Idag insåg jag att detta händer riktigt ofta, jag analyserar min ponny hela tiden, varje dag och flera gånger i timmen, funderar på hans muskler, kondition, beteende, uthållighet, hopptekning, form i dressyren, aktivitet med bakbenen, hans humör och hela honom helt enkelt. Men hur ofta analyserar jag egentligen mig??

Det är ju jag!!
Jag som är stel i höfterna, jag som är sne vriden i bröstkorgen och höften åt höger så det varvet blir lättare för mig och därmed blir vänster varv även svårare för Juppi eftersom jag inte kan jobba på samma sätt, jag orsakar hans korta steg när jag inte riktigt kan sitta på mina sittben och sjunka ner i sadeln, jag som är mörkrädd och får honom att se massor med spöken (stackarn) <3.

Jag måste jobba på mig själv, analysera mig lika mycket som honom och jobba på mig själv så att vi ska kunna prestera bra tillsammans, det är ju inte Juppis fel att jag är stel och inte kan jobba honom i vänster galopp, jag märkte för ett tag sedan när jag började jobba lite med detta och stelheten släppte så släppte hans problem i vänster varv i galoppen helt och hållet så helt plötsligt insåg jag att det var ju inte han som haft problem med det utan jag.

 

Så from nu ska jag sparka mig själv i ändan och analysera min insats och mina brister efter varje ridtur för att komma på själv vad jag behöver jobba på och lösa våra problem så att vi blir mer samspelta, friska och kan prestera ute på banorna framöver, vi ska satsa på alla pay and jumps vi kan komma till detta år och till våren ska vi även börja med pay and ride sedan kommer jag förmodligen skaffa en yngre och större fjording och börja tävla lite på riktigt bland storhästarna med Juppi ska få fortsätta åka ut och lådsastävla lite och kanske jag hittar någon liten som vill tävla honom på riktigt, vad glad han skulle bli :)<3.